Nu har jag äntligen, efter många om och men bestämt mig.

Jag ska åka utomlands och jobba som au pair i ett halvår. Detta tänker jag göra antingen i höst eller till nästa vår. Kanske måste vänta till våren så ja har lite pengar me mej. Det känns otroligt skönt att jag bestämt mig för det här. De e något ja velat göra länge men inte kommit iväg. Självklart känns de tungt o lämna Min Marcus :( o alla nära men jag måste göra dehär, man blir aldrig ung igen liksom :) De e inte så lång tid ändå, tiden går så fort.

Marcus, ja tror på oss. Vår kärlek e väldigt stark. Vi har varit tillsammans i nästan 2 ½ år nu. De e dig ja vil leva med, men de här måste ja göra så ja inte ångrar mig sen. Men det är klart att det känns pirrigt, svårt. Blandade känslor. Glädje, osäkerhet, men vilken erfarenhet. Tror det blir Spanien eller England. Kan ju en del spanska, kan bättre tyska men de känns roligare att åka till Spanien än Tyskland, annan kultur. Leka me massa barn hela dagarna, wow! så kuuul! å språket ska nog inte va något problem, kommer nog in i de, har väl inget val, hehe.

Jobbet, måste berätta för Malin.... Kanske kan ta tjänstledigt?  Om ja åker i september, oktober o kommer tillbaka i april. Oj, hoppas man får åka hem över julen? Kommer verkligen sakna alla så himla mycket, sjuuuk hemlängtan. De e sånt man får räkna med. Man växer nog otroligt mycket som människa. (lät väldigt vuxet) hehe.

Ne, nu får ja fundera på detta o försöka smälta det. Nu ska jag iaf iväg till Sara borta i Bålsta. Vi ska dricka goda fruktdrinkar o leka :) Imorn e de öppning i Vällingby! Wiiiie!


Hörs senare, va tycker ni?
de e väl inte så farligt lång tid ett halvår va? Eller? hjälp mig.
Övertyga mig =)

aah, de e rätt långt härifrån. men ääsch, lite risker får an ta. Livet e för kort för o tveka.




KRAM!