Ja måste ägna detta inlägg åt min lillebror Mikael. Han slutar 1:an på gymnasiet nu. För drygt 2 år sedan när han gick i 8an va betygen inge vidare, de va ingen mening o plugga o han satsade, a precis SATSADE på G. De kändes hopplöst o ja blev orolig. Va hård mot honom o sa: Du menar väl inte att du satsar på G? De vill ja aldri mer höra, va de dummaste. Man kan inte satsa på G. Sen i 9an va de okej betyg o de gick mot ljusare tider tänkte vi, andades ut lite..

Men sen började han bygglinjen på gymnasiet..o så bara... OJ! Nu e de sånna här konversationer ja för me honom istället: Har matteprov imorn.. jaha? aah, men de e bara geometri o sånt, de e lätt. Jaha...va bra. Va fick du på byggprovet då? Bara VG+, fan de va nära MVG.


Så ska de låta, min bror de! E så hiiimla glad, så stolt över dig. Du kommer va så glad att du la ner tid på skolan sen :) Go u! Ja e jättestolt över dig, de vet du nog redan, men ja vet att du kan om du vill, som mamma brukar säga : )